Undrar verkligen alla om hur det känns eller är det bara som en ny hälsningsfras som passar just dessa veckorna?
Svaret är i alla fall att jag vet inte hur det känns. Vi har ju inte vunnit nånting ännu. Förlorar vi på lördag, så får vi silver och som styrelseledamot Jonas Westlund (SM-guld vinnare i MODO j20 en gång i tiden..) hade sagt: "2nd place, first loser"..
Det hade ju inte känts bra...
Så därför håller jag tillbaka väldigt mycket av det här med final-känslor och fjärilar i magen.
Skulle vi då vinna på lördag. Så blir det nog mer som Per Gessle hade sjungit "Här kommer alla känslorna på en o samma gång!" Då blir det sannerligen ett lyckorus och säkert några galna påhitt av P.Svensson nr 17.
...Jag tänker tillbaka på när jag kom tillbaka från Riga med ett JVM guld runt halsen 2005 och 30 personer sod på lilla Ängelholms flygplats och hyllade mig och Björn Jönsson. Jag fick tag på en Champagne-liknande pommac och sprutade ner hela inredningen, tills vaktmästaren kom och gorma. Min syster Rebecca hade också dammat av trumpeten från högstadiet och drog av en glädje-trudilutt!
Det var fest!
Jag hoppas på att få bräcka den segerfesten på lördag... Nu flög det nog en liten fjäril i magen ändå. Vad händer?
