På våra senaste samlingar har vi bland annat läst Predikaren kapitel 1-3. I predikaren försöker kung Salomo sig på en undersökning kring vad vi människor får tillfredställelse och mening ifrån. Summan av kardemumman i de tre första kapitlena är i stort sätt att allt slit och sökande efter kunskap, rikedom och framgång är tomhet ett jagande efter vind. Ingenting har något värde om inte Gud finns med i det. Detta skrev Salomo för ungefär 3000 år sedan och jag tror att det finns en sanning i det än idag. Det är så lätt att tro att saker man gör är så fruktansvärt viktiga, men rätt var det är händer det någonting och luften i ballongen som man kämpat att blåsa upp bara pyser ur.
"Men så vände jag blicken mot allt jag hade utfört, mot all den möda jag haft. Och allt var tomhet ett jagande efter vind. Det fanns ingen vinst under solen" Pred 2:11
Predikaren kan kännas tung och pessimistisk, men jag tycker mig finna ett otroligt djup i dess ord. För med Gud hamnar allting man tänker, gör och är i ett nytt ljus. Gud bidrar med perspektiv på saker och ting, och det tror jag är livsviktigt. Men det är ju inte alltid så lätt att ha Gud i centrum i allting. När vi läste predikaren i vår lokalavdelning fann jag att orden berikade mitt liv och jag höll verkligen med om vad Salomo pratade om. Men likväl så glömmer jag detta nästa dag då jag inte vet vart jag ska ta vägen på grund av allting som jag "måste" göra. Men så knackade Gud mig på axeln och sa "Kära lilla Therése, varför håller du på att jaga efter vind? Kommer du inte ihåg någonting av det du läste igår? Det enda du behöver är mig".
"Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också." Matt 6:33