18 oktober 2011

Ett jagande efter vind

Så var det min tur att skriva i vår alldeles bästaste blogg. Jag heter Therése och om jag nu skulle ha varit så där en 12 år så skulle jag ha beskrivit min ålder i "12 jorsnurr". Men jag hoppar det nu, för numera vet jag att ett jordsnurr är ett dygn och inte ett år..."Anyhow", hur coolt det än låter så är jag alltså inte 20 jordsnurr utan 20 år. Jag är uppvuxen i en kristen familj och har förutom mina drygt 10 år inom friidrotten även gått i dans, orkester, och kör. Inom kyrkan är det lätt hänt att få uppfattningen om att det är bättre att tjäna och ära Gud genom musik än idrott. För många är inte ens idrotten ett möjligt alternativ att få ära Gud på. Det kan göra mig lite ledsen, för genom ett sådant förhållningssätt missar man så gaaalet många sätt att tjäna och ära Gud på. Jag älskar att sjunga lovsång till Gud, det är bland det mest sköna, rogivande och fantastiska jag vet. Men jag älskar även att friidrotta och glädjen jag känner i sporten tror jag kommer från Gud. Precis som jag genom sång och dans kan lovsjunga Gud, kan jag ära Honom genom att springa eller hoppa, och jag tror inte att det är någon skillnad för Gud. Det handlar om vad vi sjunger i våra hjärtan, sen hur vi uttrycker det hela spelar inte så stor roll. Det finns säkert lika många sätt som det finns människor. Frågan är bara vart vi har vårt sikte inställt, världen och tiden här på jorden, eller Gud och evigheten?

På våra senaste samlingar har vi bland annat läst Predikaren kapitel 1-3. I predikaren försöker kung Salomo sig på en undersökning kring vad vi människor får tillfredställelse och mening ifrån. Summan av kardemumman i de tre första kapitlena är i stort sätt att allt slit och sökande efter kunskap, rikedom och framgång är tomhet ett jagande efter vind. Ingenting har något värde om inte Gud finns med i det. Detta skrev Salomo för ungefär 3000 år sedan och jag tror att det finns en sanning i det än idag. Det är så lätt att tro att saker man gör är så fruktansvärt viktiga, men rätt var det är händer det någonting och luften i ballongen som man kämpat att blåsa upp bara pyser ur.

"Men så vände jag blicken mot allt jag hade utfört, mot all den möda jag haft. Och allt var tomhet ett jagande efter vind. Det fanns ingen vinst under solen" Pred 2:11

Predikaren kan kännas tung och pessimistisk, men jag tycker mig finna ett otroligt djup i dess ord. För med Gud hamnar allting man tänker, gör och är i ett nytt ljus. Gud bidrar med perspektiv på saker och ting, och det tror jag är livsviktigt. Men det är ju inte alltid så lätt att ha Gud i centrum i allting. När vi läste predikaren i vår lokalavdelning fann jag att orden berikade mitt liv och jag höll verkligen med om vad Salomo pratade om. Men likväl så glömmer jag detta nästa dag då jag inte vet vart jag ska ta vägen på grund av allting som jag "måste" göra. Men så knackade Gud mig på axeln och sa "Kära lilla Therése, varför håller du på att jaga efter vind? Kommer du inte ihåg någonting av det du läste igår? Det enda du behöver är mig".

"Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också."  Matt 6:33