26 augusti 2010

Degraderad eller Promotad?


Yo! Vänner, jag är tillbaka i bloggen. :)


Jobbar just nu med massa olika inom KRIK och blir lätt disträ när tankarna far mellan olika projekt och önskemål och då är det lätt att glömma bort sånt som man annars gjort till en vana, till exempel att blogga med jämna mellanrum. Det ska bli bättre med det. Kul att ni följer med och läser! Det har varit en hel del spridda skurar människor från runt om i landet som hört av sig och sagt att de läser min blogg. Det är kul!


Ja du. Har jag blivit promotad eller degraderad? Jag vet inte riktigt..

Förra året hade jag en fast plats i Storvreta som center i tredje femman och fick även göra en hel del framträdande i båda första och andra femman under året. Fick möjlighet att använda mina offensiva egenskaper mycket och lyckades även göra en del poäng. Höjdpunkten för mig individuellt var ju främst Täby-matchen hemma som tv-sändes och även första semifinalen mot Warberg hemma där jag blev utsedd till matchens lirare.


I år inleder jag säsongen som högerback i tredje femman. Efter många samtal fram o tillbaka med den nye tränaren Jonas har vi/han kommit fram till att det är där jag gör mest nytta just nu. Huvudanledningen lyder så att mina egenskaper tillför tredje femman mest energi. Jag blir en tydlig ledare i femman och får ha otroligt mycket boll som styrande back. Jag pushar femman, ställer höga krav på mina medspelare och står för ett kreativt spel, och det gillar Jonas. Blir jag satt, i låt säga andra femman, så dämpas dessa egenskaper eftersom där finns andra tydliga ledarroller redan.


Så min roll har blivit mer av en tydlig ledarroll, men också ett steg tillbaka i banan där jag kanske kommer till färre avslutsläge, vilket kanske innebär färre poäng.

Ni förstår dilemmat. Jag vet inte om jag gläds eller suckar för uppgiften, men det är ju bara så enkelt att vi kör på och testar vart detta leder. Många stora backar i innebandyvärlden har blivit omskolade i ungefär samma ålder eftersom de ska ha mer boll i uppbyggandet av spelet. Jag tänker på Warberg-killarna Mattias Larsson och Kimmo Eskelinen (som nu spelar i Visby). De är två av världens bästa backar men blev omskolade först på äldre dagar. Kanske de man ska ha som nya förebilder?


Bless y´all!