Nu föll det sig, lyckligtvis, så att det var Storvretas lapp som drogs och vi gladdes givetvis efter det att ambassadören hade basunerat ut vårt lagnamn och inte Eräs.
Men jag tror ni förstår att det kändes lite väl snöpligt att lotta fram det hela. Det är inte det man tränar för. Det finns ju många andra sätt att skilja ett lag ifrån varandra, men vad europacupledningen erfar så är en Kalle anka-lottning antagligen det bästa. jojo.
Vi gick vidare i alla fall! :) Det är kanske huvudsaken.
Nu väntar en vecka lång turnering i Lettland i oktober. Där är målet att vinna guldet och gärna spela lite bättre än vad vi presterade i helgen. Något som dock imponerar är vårt boxplay där vi totalt gick 3-2 under två matcher. :)
Vår först utvisning stod jag själv för. Ställning 0-0 och bollen är på väg in över mållinjen efter att Klintsten tappat bollen bakåt. Jag drar fram klubben och skjuter ut bollen bakåt, men då blåser domaren straff för att jag står i målområdet. Klantigt känner jag, men fortfarande 0-0.
Dom bränner straffen (stolpen) och vi lyckas alltså göra 2 mål i efterföljande boxplay, regisserat Kohonen/Stenberg/Samuelsson. Såna utvisningar känner man är helt okej att ta... :)
Over and out! / P
