Var högtryck på Allstar sportbar igår och vi njöt av att se Sverige spela hem VM-guldet på hemmaplan några ynka mil söderut!
Men faktiskt så led jag ett ögonblick lite med Schweiz efter den turnering de gjort.
Det får mig att tänka på en hemmaseger vi tog med Ö-vik! På papperet var vi nog nederlagstippade mot de flesta lagen i serien den säsongen... men när slutsignalen ljöd efter matchen hade vi tagit ännu en otippad seger - otroligt glad och nöjd med prestationen mötte jag upp mina vänners barn halvvägs på planen som var helt ivriga att gratulera... efter att segerruset avtagit lite frågar nioåriga Johannes: "ska vi gå och trösta de andra nu?"
Lite halvjobbigt läge att förklara för en empatisk nioåring att så är spelet - det handlar om att vinna eller förlora... men snälla kan jag få attityden och hjärtat?!
