25 bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28 Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31 Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32 Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. 33 Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
Matteus evangelium kapitel 6
Jag trodde att den här vad-händer-nästa-termin-nojan skulle försvinna med åldern, men tydligen inte ännu!
Tack och lov så vet jag ju i alla fall vad jag gör de närmsta åren och var jag ska vara men det finns tydligen en hel del andra saker som kan bekymra...
B t w så gillar jag den här texten i sammanhanget; oavsett var och vad så:
Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång.
Jeremia kapitel 29 vers 7
